Rör inte fotbollens kulturbärare!

Jag hade AIK tidigare fanbärare Per Karlsson i podden i veckan.

Hösten 2022 skrev vi en bok om hans liv och karriär tillsammans. Ingen var som Per Karlsson. Ingen ÄR som Per Karlsson.

Han är ett fullständigt unikum, både som människa och fotbollsspelare.

Inte minst är hans totala besatthet av försvarsspel är en befrielse i en tid där alldeles för mycket handlar om det offensiva spelet.

Jag minns vårt första möte i Humlegården. Italien hade precis vunnit EM i fotboll och eftersom jag visste att Per älskar italiensk fotboll och alltid haft Fabio Cannavaro som idol frågade jag honom om han var glad att de vunnit.

Per såg på mig som bara Per kan se på en; fundersam, eftertänksam och granskande.

Sedan sade han:

“Sådär bara faktiskt. Jag tycker de var alldeles för offensiva under EM. Jag tycker att italienska landslag alltid måste sätta försvarsspelet främst. I år var det för mycket fokus på finlir och det offensiva spelet.”

I veckan som gick snackade vi en del om fanbärare och klubbkultur, hur man bibehåller balansen mellan att hela tiden utveckla ett lag och en klubb, och samtidigt behålla och vårda varje klubbs unika arv.

De flesta allsvenska klubbar drivs av nytänkande, av att föryngra truppen. Det är en värld där det stora handlar om att försäljning av spelare blivit en viktig ekonomisk komponent och unga spelare, ibland VÄLDIGT unga spelare, är de som säljs för mest pengar.

Samtidigt riskerar man det unika när man gör sig av med trotjänare allt för tidigt.

I veckan stod det också klart att just AIK inte erbjuder lagkapten Alexander Milosevic nytt kontrakt. Det är samma sak som att ge honom sparken.

Milosevic har varit en bärande spelare, och en fanbärare, för AIK under flera år och sessioner. Han var med och vann SM-guld 2018 och har den här säsongen varit oändligt betydelsefull i det AIK som efter sommaren gått från att kriga i botten till att slåss om europaplatser i toppen.

Det finns en annan viktig aspekt också. Varje rutinerad försvarsspelare gör sina medspelare i backlinjen bättre. Erfarenhet spelar alltså en stor roll för en hel backlinje.

I veckan har det varit protester från supportrarna. Man menar att Milosevic, som är 32 år, fortfarande är och borde vara en bärande spelare för AIK,

Så här förklarar AIK sportchef Thomas Berntsen beslutet:

“Vi bygger en plattform för hur vi vill se ut i framtiden.”

Problemet är att varje plattform måste ha ett fundament och få spelare, om ens någon, är ett bättre sådant fundament än Alexander Milosevic.

Risken med varje desperat föryngring är att man glömmer de spelare som bär klubbens identitet in på planen. Varje bygge behöver sin fanbärare. Varje lag behöver en kombination av erfarenhet och nytänkande.

Givetvis borde AIK ha erbjudit Milosevic ett prestationsbaserat kontrakt under minst ett år till. Nu väljer man frivilligt och alldeles för tidigt att göra sig av med: 1. En av seriens bästa försvarsspelare (i alla fall under hela andra halvan säsongen)och 2. En av de allra sista kulturbärarna i klubben, den felande länken mellan hjärtat och hjärnan i en klubb.

Dessutom är han en av supportrarnas absoluta favoriter.

Att AIK nu väljer att plocka bort honom är ett misstag och ledsamt för alla oss som vill ha hjärtats ambassadörer kvar så länge som möjligt. / Marcus Birro